”Vet
ni vart Monica är?!” frågar Sven Jonathan och Fredrik som
sitter framför TV:n i Pettersson hus,
men ingen av dem vet vart mamman tagit vägen. Sven ser lite orolig
ut samtidigt som han fundersamt säger: ”Lustigt…Monica har
inte sagt något om att komma hem sent...”.
”Nu
räcker det Ulrika! Inga mer elakheter mot Hanna nu! Du har gjort
alldeles för
mycket redan som det är!” säger Annie lite upprört och
tittar sedan på sin klocka för att i nästa stund blir
förskräckt över att tiden gått så fort.
Vidare säger Annie: ”Gör inget dumt nu
Ulrika, ok?!”, Ulrika ler lite elakt och säger: ”Nej då…”.
Sedan ger sig Annie iväg och lämnar Hannas lägenhet.
Ulrika blir
ensam kvar och säger till sig själv: ”Vänta bara
Hanna…jag är inte färdig med dig än på
länge!”…
”Det
här gick ju ganska lätt…” säger Richard, på
okänd plats, till sin medhjälpare samtidigt som de för
bort Monica till ”Ljusets
Väg”…
Vad
är det som har hänt?!” undrar Lotta, då hon och maken
Sali öppnat dörren för
sonen Dan, som åkt på stryk av de tre rasist killarna. Dan
berättar att det var de tre rassist killarna
som gett sig på honom tidigare (då John kommit till hans
undsättning), men denna gången lyckades de. Sali säger
att Dan måste göra en anmälan, precis då
kommer Aisha hem och blir lika förvånad hon över att se
och höra vad Dan råkat ut flör.
Dan säger att han inte vill inte göra någon
anmälan eftersom han vet att Peters gamla rasist
vänner inte vet bättre. "De är precis som hela familjen
Johansson var innan de
lärde känna oss...de är osäkra och rädda
bara.” säger Dan och fortsätter
vidare med att han inte vill ge sådan människor mer problem
än vad de redan
har. Han påpekar även att de säkert har
skuldkänslor för det de redan gjort och att det kan vara
straff nog. Fast
samtidigt kan han inte blunda för att de gett sig på honom
två gånger nu. Lotta
är stolt över att hennes son tänker så moget, men
tycker ändå att han ska göra en
anmälan. Dan säger att han ska tänka på saken, men
blir sedan påmind om att en av rasist killarna sagt att de
gått under jorden och säger vidare: ”Rasist killarna, och
alla de känner, har gått under jorden så polisen
kommer
säkert inte att få tag på dem ändå.”. Lotta
säger då: ”Det var inte bra, men
du ska inte låta det styra om du ska anmäla dem eller
inte…”, Dan
ser fundersam ut efter vad Lotta just sagt.
Christers
bröstsmärtor har gått över och han sitter ner i en
fåtölj i vardagsrummet hemma i Gerdélius villa.
Framför sig har han både Elisabeth och Henrik som vill ringa
efter en läkare efter det som inträffat, men Christer
säger att han bara behöver vila. Han säger att det varit
oerhört mycket på jobbet bara, det är allt. Elisabeth
och Henrik tittar oroligt på
varandra, sedan går Elisabeth för att ringa till Monica
för att höra varför
DNA-proverna matchade varandra trots att Janet visat sig vara
någon helt annan. Det är Fredrik som svarar hos familjen
Pettersson och han säger till
Elisabeth att Monica inte är hemma så hon ber att få
återkomma…
Det
är mycket tidigt på morgonen, Mia, som befinner sig i
köket i Sedins hus, är uppe tidigt då hon sovit
dåligt p.g.a. att hon legat och tänkt på situationen
med Sebastian. Hon hoppas på att få
återse honom i deras hem snart igen, plötsligt råkar
Mia tappa sin kopp med
kaffe i golvet, den går sönder. John kommer in köket
och hinner knappt
fråga vad som står på innan han får syn
på den trasiga kaffekoppen liggandes
på golvet. Mia suckar och börjar torka upp, hon frågar
hur det står till med
Hanna. John berättar att Hanna fortfarande ligger i koma och Mia
ser sorgset på
John. John kommer att tänka på de otäcka samtalen som
Mia fått och säger: ”Det
var verkligen starkt gjort av dig mamma att ringa och polisanmäla
de där
hotfulla telefonsamtalen”. Mia ler och säger att hon är glad
för att hon gjort det och
hoppas nu bara på att de kan ta fast den, eller de, som ligger
bakom det hela.
”Vi
sätter ner henne här i sittande ställning alldeles
bredvid dörren.” säger
Richard till sin medhjälpare och de placerar Monica, som befinner
sig i ett
sovande tillstånd, försiktigt bredvid familjen Petterssons
ytterdörr. ”Då var
allting ordnat, Janet…Kristin är tillbaka hos oss och när
Monica vaknar kommer
hon inte att minnas någonting från och med dagen innan
DNA-proverna
togs…och Monicas familj kommer förmodligen att tro att Monica
hittat på
alltihop och då är så gott som alla spår undan
röjda!” säger Richard och
tittar nöjt på medhjälparen.
Sofia
befinner sig i sitt kök då hennes ”vanliga” telefon ringer
och hon svarar, den
som ringt säger att det kommer att vara ett viktigt möte som
Sofia måste vara
med på. Mötet kommer att äga rum i morgon kväll
och vara i samma lokal där de
brukar hålla till. ”Hmm…jag som hade ett viktigt
affärsmöte, men min herre går för allt annat…"
säger Sofia. När de lagt på säger hon vidare
för sig själv: "Undrar vad som är på
gång?!”...
<>Elisabeth
är först uppe i familjen Gerdélius villa, hon
går och tittar ut genom sitt
fönster och säger till sig själv: ”Nils…jag hoppas att
du svarar på mitt brev
snart så att du förhoppningsvis kan hjälpa oss att
finna svaret på vart min son
varit någonstans och hur han tappat minnet…och Janet…vart har du
tagit vägen?”…
Fredrik
ska ha ett fördrag i skolan (och har helt glömt bort att
Elisabeth ringt igår
kväll). Han har varit uppe tidigt för att läsa igenom
föredraget några gånger
innan han ger sig iväg till skolan. Varken Sven eller Jonathan har
gjort sig i
ordning då Fredrik kommer in i köket där pappan och
brodern sitter, de blir
förvånade över att Fredrik är redan är klar
för att ge sig iväg till skolan. Fredrik
berättar snabbt varför han är så tidig. Ingen
tycks ha sett eller hör från Monica, sedan i går morse
och det har gjort dem alla tre mycket oroliga. Sven säger att han
tänker ringa till
polisen om Monica inte dyker upp innan han ger sig av. Jonathan och
Fredrik
tycker att det låter som en bra idé. Vidare frågar
Sven om Jonathan och Fredrik
har berättat för någon om det som Monica sagt om de
utbytta DNA-proverna, men
det säger de att de självklart inte har gjort. Sven ber dem
att inte berätta för någon om
vad Monica sagt och det lovar Jonathan och Fredrik att inte göra.
Efter att ha
kastat i sig en macka och druckit lite mjölk går Fredrik
sedan ut i hallen för att ta
på sig en jacka och skor, sedan säger han hejdå till
Sven och Jonathan och öppnar
ytterdörren. Innan han ens hinner stänga ytterdörren
får han syn på mamman halvsittande bredvid ytterdörren
i sovande tillstånd, som Richard och
hans medhjälpare lämnat henne tidigare. Fredrik tittar
alldeles förskräckt på Monica och säger oroligt:
"Mamma?!"...
© Mikael
Engström R.
1998-2011
|
