webspace hosting web hosting| online dating| joomla themes| website hosting| free web hosting| com domains| report abuse
Unlimited Web Hosting

Unlimited disk space/traffic/domains
1-click app installer, $9.99/month

VPS Hosting

Free Control Panel, full root access
Virtuozzo Containers, $25.00/month

Unlimited Internet Fax to Email

Unlimited faxes, no fees
dedicated phone number

Reseller Hosting

Reseller hosting services, domains,
vps, dedicated servers. Join free!

Del 126
(2011)


”Är allting ok Fredrik?” undrar Jonathan utanför Oskars hus. ”Ja…jo, jag antar att det är ok.” säger Fredrik, fortfarande lite förskräckt av att ha sett sin egen bror kyssa en annan kille. Jonathan undrar vidare om Fredrik vill gå därifrån, men Fredrik säger att det är lika bra att ta tjuren vid hornen och följer sedan med Jonathan tillbaka in i huset där Jonathans pojkvän, Oskar, bor.

”Nej! Nej! Nej! Ulrika! Jag tänker inte ingå i dina planer mot Hanna! Det där får du sköta på egen hand…” säger Annie upprört. ”Men, Annie jag behöver din hjälp…den här planen går inte att genom föra utan dig.” säger Ulrika och ser bekymrad ut. ”Har du redan glömt bort vad som hände sist jag hjälpte dig?!…Nu ligger Hanna på sjukhus och det är vårt fel!” säger Annie fortfarande lika upprörd. ”Jag vet Annie, men det fanns ju inget annat sätt att stoppa Hannas och Nicks bröllop…dessutom så var det ju min idé och det var jag som ordnade allt…så du behöver inte känna någon skuld i det alls.” säger Ulrika. Det blir tyst någon sekund innan Ulrika fortsätter: ”Snälla Annie! Du vet att jag alltid ställer upp för dig när du behöver hjälp eller hur?…Kom igen nu, för gammal vänskap…?”. Annie ser mycket tveksam ut innan hon säger: ”Ja, ja, ok!…Vad vill du att jag ska göra?”. Ulrika blir jätteglad då hon hört att Annie ställer upp för henne och ler…

”Ska jag hypnotisera dig?!” säger Kjell frågande inne på sitt rum på sjukhuset där han och Monica befinner sig. ”Ja…jag har inget minne sedan en viss tid tillbaka och jag tror att hypnos är det enda sättet för mig att åter få minnet från den tiden.” säger Monica och låter lite uppgiven. ”Ja, om du så gärna vill det så är det klart att vi kan göra ett försök.” säger Kjell nästan lite glatt. ”Du anar inte hur mycket det skulle betyda för mig Kjell.” säger Monica lite gladare. ”Ok…jag har några papper som jag måste gå igenom, men om du kan komma tillbaka om en…(Kjell tittar på sin klocka)…en timma så kan vi sätta igång om det går bra?” säger Kjell. ”Det blir utmärkt! Tack ska du ha…” säger Monica och ler…

Mia kommer hem lite tidigare från jobbet och frågar vad Lasse gjort hela dagen, Lasse berättar att han skrivit till olika företag för att höra om de har några lediga jobb. ”Där ser man! Den nya och förbättrade Lasse!” säger Mia och skrattar. ”Det kan du ge dig på!” säger Lasse och han skrattar lite han också. Efter någon stund då skrattet lagt sig blir Lasse lite allvarlig och säger: ”Mia…det som hände oss tidigare som ledde till skilsmässa…det får inte hända igen…jag skulle inte stå ut med att förlora dig igen.”. ”Nej, om du fortsätter som du gjort nu så är det ingen riks att du kommer att förlora mig igen.” säger Mia och ler mot Lasse.

”Jag kan inte förstår att ett litet misstag kan förfölja en resten av livet!” tänker Sven där han går på väg till ett möte. Han stannar upp och tänker sedan vidare: ”Om bara Nina och jag inte hade fått ett barn ihop hade hela den här mardrömmen varit över…men, nu finns både hon och Andreas i mitt liv och då finns det alltid en risk för att Monica ska upptäcka att jag har en annan familj och gud vet vad hon gör om hon upptäcker det?!”…

”Ibland är du helt galen Vincent.” säger Anita där hon går och håller om Vincent. ”Varför säger du så? Bara för att jag köpte några blommor och sedan gick och hämtade dig på ditt jobb?” säger Vincent skämt samt och stannar upp. ”Du är underbar Vincent vet du det? Jag menar…vilken annan man skulle göra något sånt efter så många år som vi varit gifta?” säger Anita. ”Ja, i dagens stressiga samhälle som vi lever i idag så vet jag inte…men det är säkert många som önskade att de var lika kära i varandra som vi är efter så lång tid som vi varit gifta.” säger Vincent. ”Ja, vi har tur…men, jag tror att kärlek övervinner allt.” säger Anita. ”Ja, jag tror att du har rätt…kärlek övervinner allt.” säger Vincent och kramar om Anita…

”Ok, Annie du vet redan att jag tänker droga Hanna för att få henne att stanna kvar på sjukhuset, men för att kunna göra det måste jag ju ha en drog först. Det enda du behöver göra är att hålla koll på läget medan jag försöker få tag på en drog och sedan drogar Hanna utan att någon märker något, ok?” säger Ulrika. ”Ok.” säger Annie, men passar på att fråga när det hela ska ske. ”Så snart som möjligt…redan i morgon om det går bra för dig?” undrar Ulrika. ”Ja, jag antar det…” svarar Annie och suckar lite lätt, men fortsätter sedan: ”Jag kan inte förstår att jag går med på att hjälpa dig igen med dina elaka planer mot Hanna Ulrika…jag måste väl vara knäpp eller något?!”. ”Ja, kanske det?!” säger Ulrika skämtsamt och de båda tjejerna skrattar lite.

Monica knackar på Kjells dörr och Kjell säger: ”Kom in!”. ”Ah! Monica, kom in, kom in…” säger Kjell glatt då han ser att det var Monica som knackat på. ”Jag är redo.” säger Monica, ”Det är bra…om du lägger dig på soffan så ska vi se vad vi kan göra.” säger Kjell. Monica går och lägger sig ner på en soffa som står nästan mitt i rummet. ”Ok Monica…jag vill att du känner dig avslappnad…” säger Kjell och Monica försöker att slappna av så gott hon kan. ”Jag vill att du går tillbaka till den tidpunkt strax innan du förlorar minnet…vad ser du?” frågar Kjell och Monica försöker att minnas:

På sjukhuset:

En undersköterska: "Vi anser att sådana som hon där tjänar alldeles för mycket!"

Undersköterskan som yttrat sig och  pekat på Monica fortsätter sedan att protestera…

Monica säger: ”Det är…någon form av…strejk tror jag…”. ”Ok, det är bra Monica…försök att förflytta dig lite längre fram i tiden…vad ser du nu?” frågar Kjell och tittar på Monica som försöker att minnas fler saker…


© Mikael Engström R. 1998-2011


Vart vill du gå?:

Till arkivet

Till startsidan