Del 151


Elin besöker Jenny nere i den i ordning gjorda militärbunkern, ”Åh vilken kväll Marcus och jag hade igår!” säger hon till Jenny och ler elakt. Jenny vet inte vad hon ska säga, men får ur sig ett: ”Vad menar du med det?”. ”Marcus är verkligen en underbar kille…du hade tur Jenny som fick ha honom i ditt liv.” säger Elin retsamt. ”Elin ditt...!! Säg vad ni gjorde!” säger Jenny och låter både irriterad och lite förtvivlad. ”Det vill du inte veta.” säger Elin. ”Jo! Det vill jag! Berätta!” säger Jenny. Till slut berättar Elin att hon och Marcus haft sex. Jenny börjar gråta och säger förtvivlat ”Nej!” om och om igen. ”Så ja Jenny…ta dig samman! Du börjar bli patetisk!” säger Elin för att sedan lämna den i ordning gjorda militärbunkern. Kvar blir Jenny som säger gråtandes: ”Hur kunde du tro att Elin var jag Marcus?”…

”Tjejer! Jag har precis pratat med den italienska modedesignern igen och jag har bestämt mig för att åka till Italien redan i morgon kväll för att sedan träffa honom dagen där på och gå igenom arbetet som vi har att genomföra. Sedan fastställer vi hur många från företaget som behövs nere i Italien.” säger Kate till Elisabeth och Maria när hon kommer in på Marias kontor på [Spirit]. ”Det låter ju toppen Kate!” säger Elisabeth och både Kate och Maria uttrycker sin lycka över att få arbeta med den italienske modedesignern.

I familjen Gerdileus villa har Christer gjort sig i ordning för att gå till ett möte på ett annat företag då han beklagar att Henrik inte återfått något mer av sitt minne då han varit på hypnos hos Kjell igår. Henrik säger att han tänker positivt och att han säkert kommer att minnas något mer nästa gång han besöker Kjell. Christer är glad Henrik tar det hela så bra och tänker positivt. ”Bra Henrik, att tänka positivt är viktigt här i livet!” säger Christer uppmuntrande innan han sedan försvinner iväg till mötet han ska till, Henrik blir kvar ensam i Gerdileus villa.

”Jag saknar henne så mycket…våran Elin…” säger Anita oroligt till Vincent i Dahlbergs lägenhet. Vincent försöker att hålla Anitas (och sitt eget) hopp upp, men lyckas inge vidare och Anita säger: ”Sluta nu Vincent! Jag vet att du menar väl när du försöker hålla mitt hopp uppe, men någon gång måste vi inse fakta…det har gått flera dagar nu…Elin hon…hon måste ha…”, sedan börjar Anita gråta. Vincent fortsätter att trösta henne, men kämpar för att  hålla tillbaka gråten själv.

Fredrik möter Jonathan utanför Oskars trappuppgång. Jonathan har sovit över hos pojkvännen Oskar efter gårdagens incident. ”Hur är det Jonathan?” frågar Fredrik sin bror. Jonathan berättar att han fortfarande är ledsen och besviken på både Sven och Monica för att de tvingat honom att berätta att han är homosexuell. ”Men, jag tror inte att de menade något illa…” säger Fredrik. Jonathan säger att det säkert inte var illa menat, men känner ändå ingen lust att prata om det hela med föräldrarna för tillfället. ”Tur att du ringde hem igår i alla fall och sa att du skulle sova borta annars hade nog mamma och pappa blivit oroliga för vart du tagit vägen…de var redan oroliga när jag kom hem igår nämligen…dessutom sa pappa i smyg till mig att han skulle ha hand om Andreas i går kväll också.” säger Fredrik. ”Jasså…a ja, hoppas att det där löser sig snart så att vi slipper ha pappas dubbelliv hängande i luften redo att falla ner när vi minst anar det.” säger Jonathan och suckar. ”Hur som helst, jag vill inte pappa eller mamma något illa, men just nu orkar jag inte träffa dem på ett tag…jag hoppas att du förstår Fredrik?” säger Jonathan vidare och Fredrik nickar.

Marcus befinner sig i sin lägenhet när han står och tittar ut genom fönstret och tänker på senaste träffen med Jenny som han inte vet är Elin, ”Det var något annorlunda med Jenny igår…jag vet inte var det var, men någonting var det”…

Kate kommer ut från sitt kontor på [Spirit] och går fram till Maria som precis ska gå in på sitt kontor. Kate berättar att hennes dotter Nicole ringt från Kanada och låtit väldigt nere. ”Nu börjar jag verkligen bli orolig för Nicole Maria!” säger Kate orolig till Maria, Maria vet inte vad hon ska säga…

© Mikael Engström R. 1998-2012


Vart vill du gå?:

Till arkivet

Till startsidan