”Så du flyttar ut ur min lägenhet i morgon säger du?! Men gör det då för fan!!” säger Hanna besviken och upprörd. ”Du ska nog gå nu.” säger John och reser sig upp från stolen där han suttit. ”Ursäkta mig, men Hanna är min flickvän!” säger Nick irriterar till John. ”Kanske det, men…” börjar John, då Hanna säger ”Nej! Nick ändra det där sista…jag var din flickvän…det är slut mellan oss!”. Hanna tar av sig sin förlovningsring som hon fått av Nick och insisterar på att få ger den tillbaka till honom. Nick tar motvilligt emot förlovningsringen efter en kort stund för att sedan säga: ”Jag tänker i alla fall behålla min på…jag tänker inte ge upp vår kärlek så lätt.”. ”Gör som du vill Nick.” säger Hanna och sedan ber John Nick att gå än en gång. Efter att Nick lämnat Hannas rum börjar Hanna gråta, John tröstar henne…

”Marcus…jag vet inte vad jag ska säga” säger Elin/"Jenny" förvånat då Marcus friat i hans lägenhet. ”Säg ja så är jag nöjd.” säger Marcus och ler. ”Men självklart säger jag ja min älskling!” säger Elin/Jenny och både kramar om och kysser Marcus.

Man försöker få liv i Monica på sjukhuset, men hon yrar fortfarande så hon blir inlagd på ett rum på sjukhuset. Då Monica slutat att yra går man för att kontakta hennes man, Sven, och Monica lämnas. Monica återupplever dagen då hon blir förd till mentalsjukhuset:

En psykiatriken är hemma hos Pettersson i deras tidigare lägenhet tillsammans med två andra män som ska föra Monica till mentalsjukhuset. ”Nej, snälla Sven! Låt mig slippa det här, jag lovar att inte nämna Ninas namn igen…snälla!” ber Monica förtvivlat. Sven säger att han är ledsen att behöva göra så här mot Monica, men han har inget val. Innan Monica blir omhändertagen får hon säga adjö till barnen, Jonathan och Fredrik, en sista gång, de kommer inte att träffas på mycket länge. Jonathan tar det bra, men Fredrik är både rädd och ledsen, Monica blir helt knäckt av att se den yngsta sonen så upprörd och försöker trösta honom, men utan resultat. Sedan blir Monica iväg förd av männen som kommit med psykiatriken.

”Nej…nej…”säger Monica, det rinner tårar längst hennes kinder. Hon fortsätter att yra lite gran där hon ligger ensam på rummet.

”Vincent jag vet inte hur jag ska handskas med det här…Elin hon måste vara död, det finns ingen annan förklaring till hennes försvinnande…det har gått för lång tid nu för att jag ska hoppas att hon blir hittad levande…” säger Anita orolig och ledsen till Vincent i Dahlbergs lägenhet. ”Ja, du Anita…jag ska inte förneka att jag också börjar tro det värsta, men vi måste i alla fall försöka hålla hoppet uppe…för Elin skull om inte annat.” säger Vincent och Anita håller med trots allt och säger att hon ska försöka tänka positivt trots sin stora tvekan att Elin fortfarande är i livet.

Tiden rinner iväg och John måste återgå till sitt arbete, ”När får jag se dig igen John?” undrar Hanna lite försiktigt på sjukhuset. ”Tja…när vill du se mig igen?!” säger John lite skämtsamt, ”Kom tillbaka så snart som möjligt, du är en av mina allra bästa vänner John! Vi borde ses oftare än vi gjort den senaste tiden…” säger Hanna och John håller med och säger att han försöker komma förbi redan om någon dag igen. Hanna blir glad och tackar honom än en gång för att han kommit och på besök henne idag.

Elin besöker Jenny i den i ordning gjorda militärbunkern där hon visar upp förlovningsringen som Marcus köpt åt henne. Jenny blir alldeles förtvivlad, men det är inte mycket hon kan göra åt saken. Elin lämnar något att äta till Jenny innan hon sedan ger sig av igen, men innan hon stänger igen dörren efter sig säger hon: ”Jo du Jenny förresten, jag höll nästan på att glömma …i morgon slutar du på universitetet…visste du om det?!” sedan skrattar hon elakt. Jenny ber Elin att sluta förstöra hennes liv, men Elin ger inte Jenny någon uppmärksamhet utan stänger bara dörren efter sig nonchalant. Jenny blir ensam gråtandes igen…

Sven, Jonathan och Fredrik har alla tre kommit tillsjukhuset så fort de kunde efter att ha fått meddelandet att Monica fallit ihop på golvet. Läkaren som befinner sig på Monicas rum frågar de tre familjemedlemmarna vad de tror kan ha orsakat Monicas plötsliga kolapps då läkaren själv inte funnit några speciella bakomliggande orsaker i sin preliminära undersökning. ”Vet ni om Monica har sömn problem eller verkat extra uttröttat den senaste tiden?” frågar läkaren, men det har inte familjemedlemmarna märkt av. ”Ok, då återstår bara att vänta på svaret på några prover som jag tagit samt att fråga Monica själv vad hon tror är den bakomliggande orsaken när hon vaknar.” säger läkaren för att sedan lämna rummet. Sven, Jonathan och Fredrik är alla oroliga för Monica…

”Jag fick ett brev idag från Janet…eh, jag menar Kristin. Hon skriver att allting går bra med den nya platsen för Ljusets Väg och att det när som helst är klart för användning för oss om vi skulle behöva flytta ditt…fast våra hinder är ju undanröjda nu så det kommer förmodligen inte att behövas, men ändå…” säger Richard till sin medhjälpare inne på sitt rum vid Ljusets Väg. Richard lutar sig tillbaka i sin stol och säger vidare: ”Ah, jag har haft en hel del att göra här på ”Ljusets Väg” väg de senaste dagarna, men nu när arbetet här har lagt sig en aning borde jag nog kunna få en dag fri snart att titta till våra vänner i staden…”, sedan ler Richard…