Del 162


Så det är här min ängel bor?” säger Richard till medhjälparen och ser när Maria går in i sin port. ”Den där kvinnan…det är något alldeles speciellt med henne…hon måste bli min!” säger Richard vidare…

Du vet Marcus, att Sandra kommer tillbaka behöver ju inte nödvändigtvis betyda något negativt…eller hur?” säger Elin/"Jenny" och tittar på Marcus som om hon ville att han skulle hålla med honom. ”Va?…Nej självklart inte…självklart inte.” säger Marcus, men låter lite osäker. ”Det viktigaste är att jag har dig Marcus.” säger Elin/"Jenny" och kramar om Marcus. Marcus försöker att le, men kan ändå inte låta bli att vara lite orolig för Sandras hemkomst…

Ulrika ringer till Nick från [Spirit ] och säger att det går bra att ta deras middag ikväll. ”Bra! Då gör jag i ordning någonting alldeles speciellt bara för dig Ulrika.” säger Nick och sedan bestämmer man en tid då man ska ses. Efter samtalet ler Ulrika och säger: ”Perfekt!”. Nick däremot är inte lika glad då han fortfarande inte kan släppa tankarna på Hanna, han går in till sitt vardagsrum. ”Om du bara kunde förlåta mig Hanna…då skulle allt bli bra igen…” säger Nick och tittar ut genom fönstret med en sorgsen blick…

Monica sitter på sitt kontor på sjukhuset och tänker på vilka stora förhoppningar hon hade på livet när hon kom ut från mentalsjukhuset, att få börja om på ny kula! Men ack, inget av det hon hoppats på blev av, i det stora hela har det mesta slutat i problem. Monica suckar och säger till sig själv: ”Men jag tänker inte ge upp min bild av att ha den perfekta familjen jag en gång hade…innan Nina kom in i bilden vill säga!”…

Oh! Kate hur kunde detta hända!” säger Maria till sig själv medan hon packar klart sina saker inför italienresan. När allt är packat lämnar Maria sin lägenhet i hopp om att komma tillbaka med goda nyheter både vad det gäller Kate och [Spirit]:s samarbete med den italienske modedesignern.

Vincent är ute och patrullerar med sin kollega då de plötsligt får ett meddelande från poliskontoret att man hittat en död tjej i city som stämmer in på Elins signalement. Vincent och kollegan ger sig av med en gång för att se om det är Elin man hittat…!


Christer sitter på sitt kontor på [A Daily Perfume] då han åter igen får smärtor i bröstet, han tänker tillbaka på läkarbesöket:

På sjukhuset:

Läkaren: Christer…du tycks må alldeles utmärkt, dina värden är bra…du är förmodligen bara utarbetad…inget annat…mitt råd till dig är att du tar det lugnt helt enkelt.

Christer: Och jag som trodde att det var något allvarligt…men jag ska göra mitt bästa för att ta det så lugnt som möjligt i fortsättningen

Läkaren: Det låter bra Christer.

Ah…jag…jag gör allting för att ta det lugnt, men…men hur lyckas man ta det lugnt när man har ett helt företag att ta hand om?” säger Christer och efter en stund så släpper smärtorna och han kan pusta ut. Christer tittar på klockan och säger: ”Oj, har klockan blivit så mycket…då har det blivit dags att gå snart…jag måste hinna förbereda inför John och Lisas besök.”.

Maria ger sig iväg för att åka till Italien utan att veta att Richard och hans medhjälpare iakttar henne när hon går iväg. ”Den kvinnan…jag bara måste ha henne helt enkelt…nu verka hon åka bort några dagar och under den tiden kan jag fokusera på Elisabeth…” säger Richard och ler.

Från polisbilen ringer Vincent hem för att höra om Anita är hemma, det är hon och Vincent berättar att man hittat en död tjej med Elins signalement. Anita beger sig snabbt iväg in till city…

Lisa står och speglar sig framför spegeln i Sedins hall, John kommer förbi och säger: ”Lisa ge upp! Du har stått framför spegeln hur länge som helst nu, vi ska bara hälsa på Henrik inte gå på Nobelmiddag!”. Lisa ler lite falskt och frågar hur det går för John. ”Ja, min pingvindräkt är lite för liten, jag tror jag tar nalledräkten istället.” säger John och skrattar. Lisa knuffar till honom och ber honom vara seriös. ”Jag klarar mig ska du se…tillskillnad från dig ska jag bara träffa en gammal vän.” säger John och går in på sitt rum och stänger dörren efter sig. ”Vi ska gå snart John!” säger Lisa, inne från Johns rum hörs ett ”Jag vet det!”. Sedan fortsätter Lisa att spegla sig…

Ulrika ringer på Nicks dörr och han öppnar och säger: ”Stig på Ulrika”. ”Oj, nämnen här doftar det väldigt gott måste jag säga.” säger Ulrika medan hon hänger av sig ytterkläderna. ”Gud vad fint du har gjort.” säger Ulrika när hon kommer in i köket. ”Nej det var väl ingeting…” säger Nick nästan lite generat. När Ulrika och Nick satt sig till bords utbringar Ulrika en liten skål: ”Skål Nick! Till en ny början för två gamla bekanta, må framtiden bringa stor lycka till oss båda!". Nick ler och Ulrika tittar djupt in i hans ögon med en passionerad blick…

Sven är hos Nina och Andreas. ”Jag vet hur jobbigt det här måste vara för dig Sven…att springa mellan två familjer hela tiden.” säger Nina. Sven säger att han får skylla sig själv. ”Men vore det inte lättare att berätta för Monica att du har en annan familj nu när båda dina andra söner vet om det?” frågar Nina. ”Nej, Monica har varit med en hel del den senaste tiden, jag kan inte berätta för henne om er nu…det skulle kunna få förödande följder är jag rädd.” säger Sven. Nina säger bara att hon tror att det blir lättare för Sven att hantera situationen om han inte håller den dold för sin fru. Sven säger att Nina har rätt, men att han måste vänta på att Monica känner sig återställd efter allt som hänt den senaste tiden först innan han kan berätta något.

Nu är vi redo att ta emot John och Lisa, de kommer nog snart” säger Christer till Elisabeth och Henrik i deras villa. ”Ja allting är redo för deras besök.” säger Elisabeth, men Henrik känner ändå att han inte är riktigt redo att möta varken John eller Lisa och känner sig osäker inför mötet…

Vincent och Anita är på plats och redo att se om tjejen man hittat är Elin. Man gör sig beredd på att titta på liket och en läkare säger: ”Förbered er på det värsta.”. Vincent och Anita tittar oroligt på varandra med gråten i ögonen, redo att se liket…

© Mikael Engström R. 1998-2012


Vart vill du gå?:

Till arkivet

Till startsidan