”Monica…jag vet inte hur jag ska säga det, men nu måste jag säga det…jag har dragit ut på det hur länge som helst, men jag har inget val än att säga det nu.” säger Sven och ser olycklig ut där han och Monica befinner sig inne på Monicas rum på sjukhuset. ”Men Sven…säg vad det är nu!” säger Monica och försöker se glad ut. ”Det handlar om Nina…du hade rätt angående mig och Nina…jag var otrogen med Nina!” säger Sven förtvivlat. Monica vet inte vad hon ska säga utan bara tittar förskräckt på Sven!…

”Det har verkligen hänt mycket sedan vi lämnade staden.” säger Lena. ”Ja, tur bara att det mesta verkar ha ordnat upp sig till slut.” säger Erik. ”Det är bra att ni trivs på er nya ort i alla fall.” säger Lisa. ”Ja, i början var det lite jobbigt, det ligger ju lite ödsligt till…men man vänjer sig.” säger Lena och ler. ”Men ikväll måste vi hitta på något roligt!” säger Erik. ”Jag tycker att vi går ut och firar Sebastian ordentligt på något trevligt ställe där man kan festa loss ordentligt!” säger Lisa och man bestämmer så. ”Nej, jäklar! Jag kan nog inte vara med…” säger John plötsligt då han kommit på att han ska äta middag med Hanna ikväll, men säger att han hör av sig underkvällen så får man se vad som händer.. Sebastian säger att det är helt ok. ”Jag är hemskt ledsen…” säger John innan han sedan lämnar Sedins hus tillsammans med Lasse som också ska till jobbet.

Elisabeth och Henrik har än en gång fått lämna Christer på sitt rum i sjukhuspersonalens händer, men den här gången får de ett mycket tråkigt besked när läkaren kommer ut från Christers rum. Christer har avlidit, Elisabeth och Henrik är alldeles förtvivlade…

Hanna vet varken in eller ut där hon går längs en väg, att hon har känslor kvar för Nick trots att de gjort slut är helt säkert, men frågan är om hon ska strunta i att utforska de känslor hon har för John? ”Oh! Gud vad ska jag göra?” säger Hanna till sig själv och vet inte hur hon ska göra…

”Du skämtar?” säger Monica då hon fått reda på att Sven verkligen varit otrogen med Nina. ”Jag är rädd att jag inte gör det.” säger Sven. ”Menar du att jag tillbringat fem år på ett mentalsjukhus för någonting som varit sanning under alla dessa år?!” säger Monica. Sven vet inte vad han ska säga utan nickar bara lite försiktigt. ”Det svin!!” säger Monica mycket upprörd och går fram till Sven och ger honom en ordentlig örfil…

Elin besöker Jenny i den i ordninggjorda militärbunkern. ”Ja då var du dödförklarad.” säger Elin elak och ler. ”Du kommer inte att komma undan med det här Elin!” säger Jenny upprört med gråten i halsen. ”Ah Jenny…är det inte dags att du ger upp nu?” säger Elin elakt och plockar fram något att äta till Jenny och säger sedan vidare: ”Här ät det här och låt maten tysta mun va?”. Elin lämnar därefter den i ordninggjorda militärbunkern, Jenny blir ensam igen.

När John kommer upp på [A Daily Perfume] får han reda på att Christer fått en hjärtattack bestämmer han sig för att åka till sjukhuset ditt Christer blivit för med en gång…

Nick kommer hem till sin lägenhet och är orolig: ”Ok, så det verkar som att Hanna inte vill att vi ska ses på ett tag nu…men så börjar hon gå ut med John? Jag vet att de bara är vänner, men tänk om…tänk om de börjar utveckla känslor för varandra? Då kan jag förlora Hanna för alltid…”. Nick ser mycket fundersam och orolig ut…

”Jag vet…jag förtjänade det där.” säger Sven efter att Monica givit honom en ordentlig örfil. ”Jag kan inte tro att det här är sant…” säger Monica då hon lugnat ner sig. Sven ser orolig ut i och med att Monica inte hört det värsta än. ”Monica…tyvärr är det värre än du tror…” säger Sven. Monica vänder sig mot Sven och säger upprört: ”VAD kan möjligtvis vara värre än att du ljugit för mig under alla dessa år och låtit mig sitta inspärrad på ett mentalsjukhus på grund av dina lögner och svek?!”. ”Den kvällen jag var otrogen med Nina…hon blev...ehm…Jag har en son... han heter Andreas och är fem år…han har råkat ut för en allvarlig olycka nu och ligger på det här sjukhuset.” säger Sven, Monica bara tittar förtvivlat på Sven och skakar på huvudet samtidigt som det kommer tårar ner för hennes kinder. ”Monica jag önskar att det fanns något jag…” börjar Sven, men Monica avbryter honom och ber honom att gå omgående. Sven lämnar Monicas kontor och Monica sätter sig vid skrivbordet alldeles olycklig efter att ha hört vad Sven just berättat…

Lisa, Sebastian, Erik och Lena är ute och går. De pratar vidare om allt nytt och gammalt som hänt sedan Erik och Lena lämnat staden. Lisa känner att hon vill ha en läsk då de går förbi en 7-Elevenbutik och går för att köpa en. Kvar blir Sebastian tillsammans med Erik och Lena. Sebastian säger att Erik och Lena verkligen betyder mycket för Lisa och förstår varför. ”Lisa betyder mycket för oss också, det är så synd att vi inte kan ses oftare.” säger Lena. ”Ja, om inte vår lägenhet hade brunnit upp så hade vi säkert bott kvar här än idag.” säger Erik. ”Du tycks också vara bra för Lisa Sebastian, jag menar det har ju hänt dig en hel del ditt liv också så jag måste säga att jag är förvånad över hur bra och osjälviskt du behandlar Lisa.” säger Lena och ler. ”Nog för att jag varit med om en hel del, men på något sätt så känns det som om jag och Lisa är menade för varandra.” säger Sebastian nästan lite generat med ett leende. ”Ni är verkligen söta tillsammans.” säger Lena då Lisa kommer ut från 7-Elevenbutiken hon varit inne och handlat i. ”Gud det är så skönt att ha de man älskar omkring sig.” säger Lisa och ler. Strax där efter säger Erik: ”Japp…vad säger ni? Ska vi fortsätta promenaden?” och ungdomarna går vidare…

John kommer förbi sjukhuset ditt Christer blivit för och ser Elisabeth sittandes utanför Christers rum. ”Elisabeth?!” säger John lite försiktigt, Elisabeth tittar upp och blir både glad och förvånad över att John kommit. ”John?! Vad gör du här?” frågar Elisabeth och John berättar att han tagit sig till sjukhuset så fort han fick reda på vad som hänt med Christer. Sedan frågar han var Henrik är och Elisabeth berättar att Henrik ville vara ensam med Christer en stund. ”Men det är nog dags att gå in till honom nu.” säger Elisabeth, men ber John vänta utanför p.g.a. hur Henrik reagerat då han träffat John efter att Henrik kommit tillbaka tillstaden. Elisabeth öppnar försiktigt dörren in till Christers rum och finner Henrik liggandes på golvet och skriker efter John som rusar in och ser vad som hänt. John springer efter hjälp medan Elisabeth försöker få liv i Henrik. Till slut återfår Henrik medvetandet och Elisabeth frågar hur det är med honom. ”Mamma…jag tror att…att jag har fått tillbaka mitt minne!” säger Henrik lite otydligt och ser inte helt ut att vara vid medvetandet, men efter en stund lyckas han resa sig. John kommer tillbaka med två sjuksköterskor och får se Henrik stå bredvid Elisabeth, John vet inte riktigt vad han ska säga. ”John…gamle vän.” säger Henrik och ler lite. ”Henrik?!” säger John lite osäker på vad som hänt. ”Ja, jag är tillbaka…jag är ledsen om jag gjort dig illa min vän, men jag har inte vetat bättre…förrän nu…jag har fått tillbaka mitt minne…jag minns mitt förflutna…(Henrik tittar på Elisabeth)…men framför allt så mins jag vad som hände med mig under den tiden jag var borta…du kommer inte att tro dina öron mamma…” säger Henrik, Elisabeth förstår ingenting, men är givetvis glad åt att Henrik äntligen återfått sitt minne. ”Berätta Henrik…vad är det du minns från tiden du var borta?” undrar Elisabeth ivrigt. ”Jag minns det så klart nu (Henrik börjar se framför sig vad som händer)…det hände under Famélius modevisning…efter att Eva avslöjat inför alla gästerna att du och Claes hade haft en affär med varandra…det var en uppståndelse och plötsligt blir allting svart.” säger Henrik. ”Vad hände sedan då?!” frågar Elisabeth om möjligt ännu mer ivrigt. ”När jag vaknade upp var jag på ett ställe som hette Ljusets Väg…du kommer inte att tro det här mamma, men…” säger Henrik och ser upprörd ut. ”Säg det bara Henrik…vad som än har hänt dig så måste du berätta det!” säger Elisabeth och försöker få Henrik att känna sig lugn. ”Ok…det var en man där mamma…han var elak…men det var inte det värsta…det var vem han var som var så…så  otroligt…” säger Henrik. ”Vem var det då Henrik?!” säger Elisabeth. Det blir tyst någon sekund innan Henrik till sist säger: ”Det var Richard Cunnings mamma...din förra man…”. Elisabeth vet inte vad hon ska säga utan bara tittar alldeles förskräckt och förstummad på Henrik…