Del 213


På mentalsjukhuset försöker läkaren att lugna ner Monica, som blivit uppskrämd precis innan man ska påbörja hennes behandling. ”Monica...lyssna på mig, behandlingen du ska genom gå är nödvändigt för att du ska kunna återvända till ditt normala liv igen...det vill du väl?” säger läkaren och tittar djupt och allvarligt i Monicas ögon. Efter en kort stund nickar Monica utan att säga något. ”Vad bra...låt oss då påbörja behandlingen.” säger läkaren ganska bestämt och Monica lägger sig återigen ner på britsen och inväntar oroligt behandlingen...

”Åh, min lunch med Kaj var helt underbar...vilken mat, vilket ställe!!” säger Maria helt lyrisk uppe på [Spirit] till Kate inne på Kates rum. ”Låter som något alldeles speciellt...” säger Kate och tittar lite nyfiket på Maria. ”Va? Speciellt?” säger Maria och blir lite generad. ”Snälla Maria...hur länge har vi inte känt varandra? Jag ser på dig att det är något...Kaj har lyckats tända en lite gnista hos dig va?” säger Kate. Maria säger inget, men har ett leende på läpparna.

”Jag måste tacka dig för din insats vid vår lunch Kristin...du skötte dig utmärkt...det gjorde alla här, Maria var mycket nöjd med besöket.” säger Richard med ett leende inne på sitt rum vid Ljusets Väg. ”Var roligt att höra, då gick allt enligt planerna då?” säger Kristin. ”Ja, min plan att göra Maria till min alldeles egna lilla ängel går helt i rätt riktning. Nu måste jag bara komma på hur den ska fortskrida.” säger Richard och ler.

Henrik kommer in på Sebastians rum på sjukhuset. ”Hej Henrik.” säger Lisa och resten av familjen Sedin gör detsamma. Även Eddie hälsar lite diskret. ”Hur mår han?” undrar Henrik. ”Läget verkar stabilt, han sover sedan en stund tillbaka, men vi vet fortfarande inte riktigt vad som hänt. Läkaren ska komma med provsvar snart hoppas vi.” säger Mia oroligt. ”Jag förstår inte vad som tar sådan tid!” säger Lisa irriterat, Lasse lugnar ner henne med en kram. ”Jag hoppas att det var ok att dyka upp?” säger Henrik lite frågande och tittar på Mia och Lasse. ”Men självklart Henrik, det har hänt så mycket den senaste tid som fått våra familjer att komma nära varandra, du är alltid välkommen vad än det gäller.” säger Mia och ler, Lasse instämmer. ”Tack...tack ska ni ha.” säger Henrik och ler. ”Jag hoppas verkligen att provsvaren kan säga oss vad som hänt Sebastian.” säger Lasse oroligt, Eddie tittar oroligt på Sebastian utan att säga ett ord...

”Tack ska du ha för att du följde mig hem Nick...jag uppskattade verkligen det.” säger Hanna med ett litet leende då hon tagit av sig ytterkläderna. ”Ingen orsak, det gör jag så gärna.” säger Nick. ”Jag hade gärna bjudit in dig, men jag känner att jag måste få vila en stund.” säger Hanna, Nick säger att han förstår. ”Vi kanske kan höras i dagarna och ses något mer?” säger Hanna. ”Gärna, hör av dig...ok?” säger Nick. Hanna säger att hon gör det, sedan lämnar Nick Hannas lägenhet.

”Kate, var inte barnslig nu!” säger Maria och skrattar lite åt Kates tidigare kommentar. ”Men seriöst Maria...han har fått din uppmärksamhet...eller?” säger Kate fortfarande med ett leende. Det knackar på Kates dörr, Ulrika kommer in. ”Förlåt om jag stör...jag har några papper som...” börjar Ulrika, men blir avbruten av Kate som reser sig och möter upp Ulrika i dörren och säger: ”Jättebra Ulrika, tack, du kan gå nu.”. Sedan stänger Kate dörren ordentligt efter Ulrika, ”Kate...var det där verkligen nödvändigt?” säger Maria, ”Vad då menar du?” säger Kate med en konfunderad blick...

Utanför Kates dörr återvänder Ulrika in till Marias rum och sin plats. ”Kate, du ska allt..grrr!!” säger Ulrika irriterat för sig då hon satt sig ner. ”Ok, jag tänker inte ödsla negativ energi på dig Kate...” säger Ulrika vidare och tar sedan fram sin mobil. ”Undrar vad Nick har för sig?” säger Ulrika efter en kort stund då hon bläddrat fram till Nicks namn i mobilen, hon bestämmer sig för att ringa upp honom. Nick svarar kort därefter och efter lite kallprat frågar Ulrika om Nick kan mötas upp efter jobbet. Nick låter lite tveksam, men då Ulrika säger att hon behöver prata efter en tuff dag på jobbet ger Nick med sig. ”Bra, då ses vi om ett tag då.” säger Ulrika glatt och samtalet avslutas strax därefter...

”Så där Monica, då var det klart. Du ska få återvända till ditt rum nu. Lite senare kommer du att få träffa en special psykiatriker.” säger Monicas läkare på mentalsjukhuset. ”Ok...” säger Monica med en tom blick, sedan för en sjuksköterska ut henne ur rummet där hon påbörjat sin behandling...

”Kate, varför var du så kort mot Ulrika?” undrar Maria. ”Var jag...? Jag...eh, Gud! Jag känner mig bara så stressad.” säger Kate och suckar. ”Ok, du kanske också borde se över att ha en assistent? Ulrika kanske kan hjälpa oss båda?” säger Maria med en varm blick. ”Va? Nej tack du...” säger Kate och skratta lite ironiskt. ”Du måste ge henne en chans Kate...hon är riktigt trevlig om man lär känna henne.” säger Maria. ”Jo visst...men du, nu vill jag veta vad som pågår mellan dig och Kaj.” säger Kate och ler. Maria säger inte ett ord, men får åter igen ett leende på sina läppar...

”Då ska vi se!” säger en läkare som stressat kommer in på Sebastians rum. ”Äntligen!” säger Lisa lite irriterat.”. ”Ja, ni får ursäkta att det här har dröjt lite, vi är lite kort om personal och alla är jättestressade.” säger läkaren. ”Ingen fara.” säger Lasse. ”Vi har tagit en del prover på Sebastian som ni vet och här har jag nu med mig svaret på dessa.” säger läkaren och håller upp Sebastians journal. Alla väntar spänt, Eddies blick är fylld av oro då han tittar på journalen som läkaren håller upp...

© Mikael Engström R. 1998-2013


Vart vill du gå?:

Till: Arkivet

Till: Startsidan