”Åh Kate...jag vet inte...ja...Kaj...han är...” börjar Maria uppe på [Spirit] där hon befinner sig på Kates kontor. ”Kom igen nu Maria...är du lite förälskad kanske?” säger Kate och ler. ”Sluta nu Kate.” säger Maria och skrattar lite generad. ”Maria, du är min bästa vän...säg som det är.” säger Kate. Maria är tyst någon sekund innan hon säger: ”Ja...jag kanske är lite förälskad ja...”. ”Åh, vad underbart! Vad glad jag blir!” säger Kate och ger Maria en stor kram.

Inne på Sebastians rum på sjukhuset börjar läkaren säger: ”Jo, det ligger till så här, proverna som vi tagit visar entydigt på en och samma sak.”. ”Ok, vad då för något?” säger Mia. ”Jo, det tycks vara så att...” börjar läkaren säga, men blir avbruten då en sjuksköterska plötsligt rusar in och säger att det är kris med en annan patient och läkaren tvingas avbryta besöket hos Sebastian och meddelar att han återkommer så snart som möjligt igen. ”Typiskt!” säger Lisa irriterat. ”Lugn Lisa, vi kommer snart att få veta vad som hänt Sebastian.” säger Henrik och Lasse instämmer. Eddie pustar ut för stunden, men är fortfarande väldigt orolig för vad provsvaren kan komma att säga...

Sandra sitter i sin lägenhet i sitt sovrum och betraktar ett fotografi på Markus då hon åter igen börjar minnas kvällen då hon låste in Jenny tillsammans med Elin i den i ordning gjorda militärbunkern…

I den i ordning gjorda militärbunkern:

När Elin kommit in i bunkern och ropat efter Jenny slår Sandra till och springer in efter Elin och drämmer till henne med bacebollträ i huvudet lagom för att Jenny ska se vad som händer. Elin faller medvetslös till marken…

Jenny: Sandra?!

Jenny tittar sedan lite oroligt på Elin.

Jenny: Gud vad glad jag är att du kom…jag trodde aldrig att jag skulle få komma ut här ifrån!

Jenny och börjar gå mot Sandra, men Sandra letar snabbt upp Elins pistol och riktar den mot Jenny!

Sandra: Du ska inte gå någonstans!

Jenny tittar alldeles förvånad på Sandra…

”Skit! Varför kan jag inte sluta tänka på det där...allt går ju enligt mina planer nu och Jenny och Elin dom...” säger Sandra och minns det senaste återbesöket vid den i ordning gjorda militärbunker:

Sandra är på väg med mat till Jenny och Elin i den i ordning gjorda militärbunkern då hon ser vad som hänt. Området är avspärrat och det finns några poliser och några militärer på plats som undersöker militärbunkern som, mer eller mindre helt och hållet, rasat samman efter stenraset. ”Gud vad är det som har hänt?!” säger Sandra förskräckt!…

”Grrr...jag blir galen!! Jag måste gå dit och se efter vad som hänt så jag kan lägga allt bakom mig och fokusera på min och Marcus framtid.” säger Sandra lite irriterat.

I den i ordning gjorda militärbunkern fortsätter Jenny att ge Elin diverse preparat ihop om att Elin ska bli bättre. ”Kom igen nu Elin, jobba med mig så vi kan ta oss ut härifrån!” säger Jenny samtidigt som hon ger Elin ett piller och försöker sätta henne upp i sittande position. Elin yrar fortfarande, men får fram ett: ”Jenny...?”. ”Ja, jag är här...kan du höra mig?” säger Jenny ivrigt. Elin ler, men säger inget mer utan verkar snarare försvinna in i dimman igen. Jenny suckar...

Nicole kommer ut från byggnaden hon gått in i, men hon kommer inte ut ensam till hennes fars, Bobs, förtret. Med sig har hon en man i 35-års åldern, Bob bestämmer sig att följa efter dem...

Henrik måste tyvärr ge sig av och meddelar det inne på Sebastians rum på sjukhuset. Nu börjar även Mia och Lasse tycka att det gått väldigt lång tid, men man har inget val än att vara tålmodiga.

Marcus ringer upp Dahlbergs, Vincent svarar. Marcus undrar om Vincent har funderat mer på sannolikheten att mördaren kan ha ta tagit livet av de båda tvillingsystrarna också, men han säger att han inte ens vill tänka tanken och han har inte hört något nytt från sina kollegor på polisen heller. ”Ok, vi får hoppas på det bästa.” säger Marcus innan man lägger på. Anita kommer ut i hallen där Vincent befinner sig och han berättar att det bara var Marcus som hört av sig igen. ”Inget nytt va?” säger Anita besviket och Vincent säger att så tyvärr är fallet samtidigt som han kramar om Anita.

Nicole, och personen hon har med sig, har tagit sig till byggnaden där [Spirit] är. De försvinner upp i byggnaden, en bit bort står Bob och iaktar det hela på håll. Irriterad för att han inte kommit åt Nicole än, svär han på att han kommer att lyckas med det snart...

Sandra kommer till den i ordning gjorda militärbunker som fortfarande är avspärrad, men hon tar sig förbi varningsskyltarna. Hon öppnar den första dörren, men upptäcker sedan till sin förvåning att den andra dörren nu är låst med ett tjockt lås på utsidan som in fanns där tidigare. ”Vad är det här för något?” säger Sandra förvånad och granskar låset. Efter en stund rycker hon i dörren, men inser att låset sitter så pass tätt in på dörren att den är orubblig. Inne i bunkern hör och ser Jenny att något händer vid dörren och försöker ta sig dit trots skadorna som mördaren vållat henne. ”Skit! Dörren går inte att rubba nu.” säger Sandra och ser tänkande ut, plötsligt hör hon svaga fotsteg komma gåendes utanför den första dörren och tar sig dit blixtsnabbt bara för att hinna ut genom dörren i sista sekund innan mördaren hinner se henne! Väl framme öppnar mördaren den första dörren och sedan även den andra, han finner Jenny ganska nära den andra dörren och undrar vad hon håller på med efter att han stängt igen den andra dörren efter sig. ”Jag...” säger Jenny, men kommer inte på något bra att säga. ”Du vad?” säger mördaren och tittar med en iskall blick på Jenny. ”Jag kan inte bara vara på en plats hela tiden, jag måste kunna röra mig i den utsträckning jag kan här inne i alla fall...det kan du väl inte ha något emot?” säger Jenny oroligt. Mördaren fnyser lite och säger: ”...I den utsträckning du kan...ha ha...just det...ja ja, gör inget dumt bara, jag varnar dig! Annars kommer du och din syster råka riktigt illa ut!”. Jenny bara tittar oroligt på mördaren utan att säga ett ljud. Utanför den i ordning gjorda militärbunkern är Sandra förbryllad, vad är det som pågår?! Vem var personen som kom till bunkern och varför har man satt upp ett nytt lås? Med många frågor hängandes lämnar Sandra platsen och beger sig hemåt...

”Förlåt så hemskt mycket för att ni fått vänta, jag ber så hemskt mycket om ursäkt!” säger läkaren då han kommer in på Sebastians igen. ”Det är ingen fara, men nu vill vi veta vad Sebastians provsvar säger.” säger Mia bestämt. ”Givetvis!” säger läkaren och tar upp Sebastians journal och går igenom den snabbt igen. ”Precis ja...här har vi svaret.” säger läkaren och ler, alla inväntar knäpptysta svaret. Eddie är om möjligt ännu mer orolig än tidigare...

Kate sitter och jobbar på sitt kontor då det knackar på dörren, hon går och öppnar. ”Hej Nicole...” säger Kate lite förvånad först då hon ser Nicole, men direkt efteråt får hon syn på mannen i 35 års åldern som står bredvid henne och säger mycket förvånat: ”Mats?”...