Lasse är ute och packar sin bil, då han kommer in i Sedins hus säger han: ”Så där, då har jag packat nästan allt i bilden.”. Han tittar på Lisa och Sebastian som sitter i soffan i vardagsrummet och frågar: ”Var är mamma någonstans Lisa?”. ”Hon är i duschen, hon är nog klar snart...Du, det var en sak som jag och Sebastian tänkt fråga dig om.” säger Lisa och tittar på sin pappa med en allvarlig blick. Lasse undrar vad det gäller. ”Jo...jag och Sebastian kollade nyligen upp lite närmre var avvänjningsanstalten ligger och det visar sig att det inte är allt för långt ifrån där du ska bo...så...jag undrar om jag skulle få flytta med dig...bara tills Sebastian är redo att lämna avvänjningsanstalten vill säga.” säger Lisa och ser undrandes på sin pappa, Lasse vet inte vad han ska säga riktigt...

”Jenny...hör du mig?” undrar en läkare som kommit in på tvillingarnas rum på sjukhuset, han försöker få liv i och lyser med en lampa i hennes ögon och gör andra undersökningar utan att säga något. ”Vad är det som står på?” undrar Anita. ”Ibland kan det förekomma spontana muskelryckningar, de kan öka pulsen...de kan få det att verka som att personen ifråga vaknar ur koman...vilket är positivt, men det betyder inte nödvändigtvis att det sker i samma ögonblick.” säger läkare för att sedan gå över till Elin och undersöka henne. ”Ok...” säger Vincent lite besviket. Då läkaren är klar med att undersöka Elin säger han: ”Håll ut, så länge de är vid livet finns det hopp...”, sedan lämnar han rummet. Vincent och Anita sitter kvar vid respektive dotters sida och gör inget annat än att hoppas på att de ska bli bra...

Nick är åter igen ute för att hitta en present åt sin kompis som han ska ha barn, ”Hanna borde verkligen vara med mig på det här...” säger Nick och tar upp mobiltelefon och ringer henne. Hanna svarar och Nick berättar vad han gör. Hon blir glad att han vill ha hennes hjälp och säger att hon bara ska skriva klar artikeln han hjälpte henne med så är hon redo att hjälpa honom sen. ”Toppen, tack!” säger Nick och ser mycket nöjd ut, sen lägger man på. Hanna återvänder till sin artikel hemma hos henne, men hon kan inte släppa samtalet med Nick och att han bett henne om hjälp. ”Åh, Nick.” säger Hanna med ett leende och fortsätter snabbt att skriva på sin bärbara dator för att bli klar med artikeln så snart som möjligt.

Vid Ljusets Väg knackar Richards medarbetare på hans dörr och Richard säger att det är ok att komma in. ”Vad stilig du ser ut.” säger medhjälparen då han ser Richard stå och spegla sig i finkläder framför sin stora spegel. ”Tack ska du ha...jag måste ju se stilig ut när jag träffar Maria...som alltid...min ängel.” säger Richard och ler. ”Ok, jag ville bara meddela att allt är redo för ikväll, behöver du mig finns jag på mitt rum.” säger medhjälparen och Richard tackar honom. Sedan lämnar medhjälparen Richards rum och Richard fortsätter att göra sig redo för kvällen.

Uppe på [Spirit] sitter Maria och Ulrika framför varsin dator och jobbar då Maria frågar Ulrika om hon har något speciellt hon måste göra senare på eftermiddag. Ulrika kollar igenom sin kalender på datorn, men ser inga speciella saker för resten av dagen och svarar nej. ”Vad bra, skulle du kunna ta emot Henrik Gerdélius, Elisabeths son, då han kommer förbi lite senare i eftermiddag?” undrar Maria. ”Ja, visst, det kan jag väl.” säger Ulrika lite frågande. ”Han ska hämta några av Elisabeths saker som är kvar här på hennes kontor bara...jag måste ge mig iväg om ett tag och Kate har redan gått för dagen...är det ok?” säger Maria. ”Ja det ska jag väl kunna ordna.” säger Ulrika med ett litet leende. ”Tack...vad skulle vi göra utan dig!” säger Maria glatt.

”Är det så klokt Lisa?...Att du flyttar med mig?” undrar Lasse då Lisa fört fram sin önskan. ”Ja...” säger Lisa lite osäkert. ”Men mamma blir ju ensam här då.” säger Lasse och Lisa säger att hon inte vill lämna någon av sina föräldrar. ”Nej, jag förstår det, men jag vet inte...vi måste höra vad mamma har att säga om det här.” säger Lasse bestämt samtidigt som Mia kommer ut från badrummet. ”Vad jag har att säga om vad?” undrar Mia förvånat, alla tre tittar förvånat på Mia utan att säga ett ord...

På sjukhuset börjar Jenny återigen att röra sig, men den här gången verkar det som att hon försöker säga något. Vincent kallar åter igen på läkare. Anita går fram till Jennys säng och säger: ”Jenny, min älskling...kan du höra mig?”. På samma gång som läkaren kommer in genom dörren öppnar Jenny upp ögonen och tittar på Anita. Vincent håller tillbaka läkare för att se vad Jenny ska göra här näst. ”Ma...” säger Jenny med svag röst och ser sig försiktigt, men oroligt omkring i rummet. ”Vi är här älskling...pappa och jag är här. ” säger Anita ömt och klappar Jenny på kinden...

”Så, nu måste jag gå Ulrika, ta väl hand om Henrik, han har varit med om oerhört mycket den senaste tid.” säger Maria med en allvarlig blick. ”Visst...men det låter allvarligt.” säger Ulrika lite förundrat och förvånat. ”Ja, det är precis vad det är faktiskt...jag hinner inte berätta allt nu, men du vet ju att han förlorat båda sina föräldrar och en nära vän...innan dess led han en tid av minnesförlust som troligtvis var en följd av en kidnappning han var med om.” säger Maria med en allvarlig blick. ”Oj ja, det låter som riktigt tunga saker det där.” säger Ulrika och Maria instämmer för att sedan blicka över sitt skrivbord så att hon fått med sig allt hon ska ha med sig innan hon går. ”Vi ses i morgon, tack för hjälpen.” säger Maria för att sedan lämna sitt kontor. ”Hmm...Elisabeths son...Henrik...H...nej, jag minns inget om någon H vad jag hann se i Kajs mobil...men han kanske kan ge mig lite mer information som jag kan ha nytta av ändå i och med att han är en medlem av Gerdélius familjen...hmm, mycket intressant.” säger Ulrika och ler för sig själv...