I Gerdélius villa sitter Alice ensam i köket och tar en kopp kaffe samtidigt som hon läser en tidning, plötsligt ringer det oroligt på dörren och hon skyndar sig till dörren samtidigt som säger lite oroligt: ”Undrar vem det kan vara?!”. Utanför står Mia med tårarna rinnandes ner för hennes kinder. ”Men Mia vännen! Hur är det fatt?!” säger Alice oroligt. ”De har...de har åkt!” säger Mia och fortsätter gråta. ”Åkt? Vilka har åkt? Kom in!” säger Alice. Då Alice stängd dörren efter Mia ber hon henne berätta vad som hänt och Mia berättar att Lasse, Lisa och Sebastian lämnat staden och att hon känner sig ensam. ”Men du, det ordnar sig!” säger Alice och kramar om Mia. ”Du, jag satt precis och tog mig en kopp kaffe...kom in och gör mig sällskap, snälla?” säger Alice vidare och Mia nickar med ett försiktigt leende samtidigt som hon torkar sina tårar. ”Bra!” säger Alice med ett leende.

Vid Ljusets Väg knackar Kristin på Richards dörr och han ber henne stiga på in. ”Hej...” säger Kristin lite försiktigt. ”Hej Kristin, hur mår du?” undrar Richard med ett litet leende. ”Jo...jo det är bra.” säger Kristin efter en kortare tystnad. ”Bra att höra...” säger Richard och samtalet tycks stanna upp lite. ”Ville du något särskillt?” undrar Richard vidare. ”Jo...jag tänkte berätta att jag kollat upp det här med bröllopsförberedelserna...” säger Kristin och Richard ser nöjd ut. ”Ok, berätta...vad är alternativen?” undrar Richard och Kristin berättar att det finns lite olika möjligheter beroende på hur snabbt man vill ha bröllopet. Då man samtalat fram och tillbaka ombeds Kristin att gå vidare med de förslag som finns gällande ett bröllop inom en så snar framtid som möjligt. Då Kristin lämnat Richards rum säger Richard för sig själv: ”Inget ska få gå fel på vår dag Maria...inget!”...

”Åh Vincent...jag kan fortfarande knappt förstå att det har hänt...Elin hon är...” säger Anita, men börjar gråta då de kommer in till Jennys rum på sjukhuset med något att dricka. ”Så ja min älskade.” säger Vincent och kramar om Anita ordentligt. Efter en kort stund sätter de sig bredvid Jenny. Vincent stryker Jenny varsamt på pannan. ”Jag undrar när hon återfår medvetandet helt och hållet Vincent...det är så många frågetecken.” säger Anita oroligt och tittar på Jenny där hon ligger i sin sjukhussäng. ”Jag vet Anita...men vi får inte påskynda något nu...Jenny får ta den tid hon behöver för att återhämta sig...” säger Vincent allvarligt och Anita instämmer.

Henrik och Alexander har varit ute och käkat en tidig lunch. De kommer ut glada och nöjda från en restaurang och tycks ha pratat om något gammalt minne. ”Ah, det var tider det Alexander.” säger Henrik med ett leende. De går en bit innan Henrik lite allvarligt säger vidare: ”Det är annorlunda nu Alexander...det är så mycket som hänt medan du var borta...”. Alexander instämmer nickandes. ”Du har varit med en hel del Henrik...du måste försöka finna tid att landa efter det som hänt.” säger Alexander. Henrik håller med, men säger även att han har så mycket annat han måste tänka på samtidigt. ”Det är i alla fall tur att Alice finns hos dig hela tiden.” säger Alexander och Henrik instämmer.

”Så du är helt ensam i ert hus nu?” säger Alice till Mia som sitter på andra sidan köksbordet och dricker en kopp kaffe. Mia nickar lite olyckligt. ”Du...det blir bra ska du se...Lisa och Sebastian kommer ju tillbaka.” säger Alice vidare uppiggande. Mia säger inget utan bara suckar lite. ”Du är alltid välkommen hit Mia...det vet du hoppas jag.” säger Alice vidare efter en kort stund och Mia försöker att le samtidigt som hon säger att hon är väldigt tacksam för det. Alice ler tillbaka med medkänsla för det Mia går igenom.

Kristin är inne på sitt rum, på sitt skrivbord har hon all information kring bröllopet som Richard önskar. Hon suckar lite lätt och går igenom materialet en kort stund innan hon säger för sig själv: ”Det här måste bli bra! Jag vill att Richard ska bli lycklig med Maria...Jag hoppas bara att han vinner Marias kärlek på rätt sätt...hon verkar så fin och oskuldsfull...”...

En läkare undersöker Jenny på sjukhuset. ”Hur är det med Jenny? Några förbättringar?” undrar Vincent oroligt. Läkaren är tyst någon sekund medan han slutför undersökningen. ”Det är ett mycket positivt tecken att hon vaknat ur koman...dock tycks hon ha varit med om en hel del...hennes kropp är oerhört trött...men stabil...det bästa vi kan göra just nu är att vänta och se till att hon får den omvårdnad som hon behöver.” säger läkaren. ”Ok...så hon kommer att återhämta sig helt och hållet tids nog?” säger Anita lite undrandes. ”Det får vi utgå ifrån...men det finns inga hundraprocentiga garantier i nuläget eftersom vi inte vet exakt vad hon och hennes syster varit med om...men som sagt, det går åt rätt håll än så länge.” säger läkaren och lämnar sedan rummet. ”Åh vad ska vi göra Vincent?” säger Anita oroligt. ”Det ska nog bli bra ska du se Anita...vi måste ge det tid...” säger Vincent och kramar om Anita.