”Sluta nu Marcus! Nej, det är inte Sandras skarf, den är min!” säger Sandras vän i sin dörröppning, nu även hon upprörd. Hon tar fram skarfen och håller den framför honom. ”Vi köpte två likadana tillsammans för ganska länge sedan...är du nöjd nu?!” undrar vännen vidare. Marcus vet inte vad han ska säga först, men ber om ursäkt lite diskret samtidigt som han säger att han nog borde gå. ”Klokt beslut!” säger Sandras vän och drar igen dörren efter sig. Sandra går och möter upp sin vän då hon låst dörren efter sig. ”Det här var sista gången jag hjälpte dig!” säger Sandras vän allvarligt, Sandra bara nickar och tackar diskret...

Det är morgon, på [Spirit] har Ulrika gjort i ordning det mötesrum där representanterna från [Spectrum] ska äga rum. ”Så, då var allt redo.” säger Ulrika till Maria då hon kommer ut från rummet. ”Toppen!” säger Maria för att sedan gå till receptionen och möta upp Kate och två andra kollegor i väntan på George och hans närmsta kollega från [Spectrum]. ”Välkomna!” säger Kate då George och hans kollega kommer upp på [Spirit], sedan presenterar hon Maria och de två kollegorna som ska närvara vid mötet. ”Vad roligt att ni kunde komma till oss så snart.” säger Maria vidare och de visas sedan till det mötesrum de ska vara i.

I Gerdélius villa kommer Henrik in till köket där Alice sitter och dricker sitt kaffe och tittar i en tidning. ”Hej du...” säger Alice då hon får syn på Henrik, Henrik bara nickar lite. ”Vart var du igår? Du måste ha kommit hem sent?” säger Alice vidare och Henrik berättar att varit ute på en klubb med Alexander. ”Ah...ok...har du tid med det?” undrar Alice. ”Tid? Jag har väl all tid i värden kära moster?” säger Henrik lite skämtsamt. Alice verkar allt annat än nöjd med Henriks svar och säger: ”Henrik!...[A Daily Perfume] är ett stort ansvar, du måste se till att gör ditt yttersta för att bevisa att du är mogen att över posten som VD!”. ”Jo...du har helt rätt...men efter allt jag varit med om så har jag väl rätt att ta en natt på stan?” säger Henrik. Alice är inte fullt benägen att hålla med honom, men väljer att avvakta med att föra diskussionen vidare, i alla fall för stunden.

I Kates lägenhet står Nicole och tittar ut genom ett fönster då hon tänker tillbaka på då hennes pappa, Bob, misshandlat henne. Hon hör hans ilskna röst i huvudet och ber honom att lugna ner sig, men det hela blir bara värre och till slut börjar han slå henne och hon ber honom förtvivlat att sluta! ”Varför pappa...varför?” säger Nicole och en tår rinner ner för hennes kind...

”Jag måste gå till universitetet nu, klarar du dig?” undrar Sandras vän då hon ser att Sandra sitter i hennes vardagsrumssoffa utan att ha gjort sig i ordning på något sätt. Sandra nickar och tackar henne än en gång för igår. ”Du är min vän Sandra, men allt det här måste få ett slut...snart...ok?” säger vännen och Sandra nickar för att sedan bli ensam sittande fi vardagsrumssoffan igen.

En kollega står i receptionen vid [A Daily Perfume] och möter stressat upp Henrik då han kommer dit. ”Henrik! Vart har du varit? Vi blev oroliga...” säger kollegan och tittar på Henrik. ”Jaså, jag ber om ursäkt...jag var ute med en kompis igår och vi...” börjar Henrik berätta, men blir avbruten då kollegan säger: ”Ja ja, vi har inte tid för sånt där nu, vi har massor att göra idag! Kom så ska jag berätta för dig.” säger kollegan och Henrik följer förvånat med...

”Det verkar som att vi kan komma att bli goda affärspartners.” säger Kate till George då de kommer ut från mötesrummet uppe på [Spirit]. George instämmer, strax efter dem kommer Maria med de övriga som deltagit på mötet. ”Det här blir nog bra.” säger Maria med ett leende. ”Ja, det tror jag också.” säger George samtidigt som han nickar instämmande. Man bestämmer att man ska höras i dagarna för att planera upp ett samarbete så snart som möjligt. George och hans medarbetare tackar Kate och Maria med personal och lämnar därefter [Spirit].

Marcus sitter ensam hemma i sitt kök, han fingrar otåligt på mobilen som han har i sin hand. Till slut tappar han mobilen på golvet, han tar upp den och tänker: ”Äh...det är väl ingen idé att jag sitter här och väntar på att Sandra ska höra av sig...jag gör mer nytta hos Jenny på sjukhuset.”. Sedan ger sig Marcus av mot sjukhuset...

Ulrika går igenom några papper inne på Marias kontor då hon åter igen kommer att tänka på sitt samtal med Henrik:

På Elisabeths kontor på [Spirit]:

Henrik: - Varför är du så nyfiken av mitt liv Ulrika?

Ulrika: - Jag bara undrar...du har varit med om så mycket som få av oss andra aldrig kan sätta oss in i så det är väl inte så konstigt att man är lite nyfiken?

Henrik: - Kanske inte...hur som helst...den som kidnappade mig var ingen mindre än min påstått döda...ja, vad ska vi kalla honom för nu...plastfarsa?! Richard...Richard Cunnings...Jo, serru, denne sinnessjuke man ville göra livet surt för min mamma...och det slutade med att hon förlorade sitt liv...i sökandet efter sina två, påstått döda, barn...mina halvsyskon...Carina och Michael...

Ulrika: - C...och M...

Henrik: - Vad sa du?

Ulrika: - Va? Nej jag bara tänkte på en helt annat sak.