Del 249


I Bergstedts hus har Adelie precis börjat öppna brevet från Ukraina då telefonen ringer, hon lägger brevet åt sidan för att svara i telefon utan att ha tagit ut själva brevet...

Uppe på [Spirit] kommer Kate in på Marias kontor där Ulrika befinner sig ensam. ”Kate?” säger Ulrika lite förvånat och reser sig upp från sin plats. ”Res dig inte upp för min skull.” säger Kate kort och går raka vägen till Marias skrivbord för att lämnar några papper. ”Eh Kate...är det där en god ton kollegor emellan?” säger Ulrika. ”God ton? Du måste skämta?” säger Kate hånfullt. ”Kate...” börjar Ulrika, men blir avbruten då Kate går fram till hennes skrivbord och säger vidare: ”Ulrika du måste inse en sak...ditt jobb här hos oss är endast en titel, du är inte välkommen här, det borde du veta vid det här laget!”. ”Vilken elak sak att säga...jag tror knappast att Maria håller med dig.” säger Ulrika lite irriterat. ”Hah, nej det är möjligt, men så känner hon heller inte till att du utpressar mig...än vill säga...skulle hon veta det skulle du ha åkt ut härifrån med huvudet före för länge sedan, tro mig!” säger Kate upprört. ”Jag försöker göra ett bra jobb Kate.” säger Ulrika lite allvarlig. ”Ha ha...den var bra du!...Ulrika...du vet, din utpressning kommer inte att vara för evigt...och den dagen den upphör kommer jag personligen att se till att du får stå till svars för det du gjort och aldrig mer kommer att sätta din fot här igen...var så säker!” säger Kate för att sedan lämna Marias rum hastigt. ”Nåja...vi får väl se hur det blir med den saken...” säger Ulrika medan hon går mot dörren som Kate nyss försvunnit ut genom. Hon öppnar den lite på glänt för att se ut. ”Nu har jag en annan sak att ta hand om...Richard...” säger Ulrika vidare och ser fundersam ut...

Jag är väldigt glad över du ville följa med mig till [Spirit] Kristin, vi kommer att göra succé tillsammans.” säger Richard med ett leende där han sitter i sin limousin bredvid Kristin. ”Jaså, tror du?” säger Kristin, inte fullt lika övertygad. ”Ja givetvis! Allt är planerat till minsta detalj, de kommer att älska våra förslag för den närmsta tiden, tro mig!” säger Richard med ett stort leende. ”Ok, om du säger det så.” säger Kristin och försöker ta till sig Richards positiva anda. Richard bara ler övertygad om ett framgångsrikt möte...

Jättebra, vi hörs lite senare då.” säger Adelie till den som ringt, sedan återgår hon till brevet från Ukraina. Hon tar upp det och tittar på det lite oroligt. Precis som hon ska ta ut brevet från kuvertet kommer Alexander in till köket igen. ”Hur blev det med maten mamma?” undrar Alexander, Adelie vet inte vad hon ska svara och försöker dölja brevet hon har i handen...

Kate kommer in på sitt kontor och nästan slänger igen dörren efter sig. ”Arrrg! Den där tjejen gör mig...!!” säger Kate irriterat och slår nästan näven i sitt skrivbord. Sedan minns hon första dagen då hon var tillbaka på [Spirit] efter sin olycka i Italien:

Kates kontor på [Spirit]:

Kate har läst Nicoles brev till Maria och vet inte riktigt vad hon ska säga...

Kate: - Så vad tänker du göra med den här informationen Ulrika?

Ulrika: - Ja, om jag vore du skulle jag inte vilja att det här kom ut...framförallt inte till den italienske modedesignern…för då skulle väl ert samarbete avslutas illa kvickt med tanke på hur han tycks se på familjeproblem, men det är upp till dig…jag gör ingenting alls med den här informationen så länge du håller tyst om det du vet om mig och inte ger mig sparken.

Kate: - Du utpressar mig alltså?!

Ulrika: - Utpressning är ett så tråkigt ord Kate, låt oss kalla det för att utbyta tjänster istället va?…

Kate: - Du är en skam för mänskligheten!

Ulrika: - Kanske det…men om du så mycket som yttrar ett ord om vad jag gjort eller försöker få bort mig från företaget så lovar jag att hela världen kommer att få reda på din lilla familjehemlighet!

Kate tittar på Ulrika med hat i blicken…

Arrrg! Så snart jag får chansen kommer jag att se till att du får stå till svar för vad du gjort och lämnar vårt företag...för alltid!” säger Kate upprört för sig själv.

George läser en rapport, men tappar koncentrationen. Istället går hans tanker iväg till Kate och [Spirit]. Han tar upp Kates visitkort och bestämmer sig för att ringa henne. Hon blir glad av att höra ifrån honom och han undrar om hon har möjlighet att ta en liten sporadisk lunch och efter att Kate kollat sin kalender ger hon besked: ”Det skulle vara jättetrevligt, jag behöver komma ut lite just nu känner jag. Det här blir toppen!”. Sedan avslutas samtalet och Kate ger sig iväg från sitt kontor...

Mia sitter ensam i vardagsrummet hos Sedins och tittar på TV då det plötsligt ringer på dörren. Hon går och öppnar, utanför står Alice med en kasse hämtmat. ”Alice!?” säger Mia förvånat...

Richard och Kristin är framme vid [Spirit], de kliver ur limousinen och går till porten. ”Ja ha, då var man här igen då. ” säger Richard med ett leende. Kristin ser sig lite försiktigt omkring. ”Kom så går vi in.” säger Richard uppmanande och går in i byggnaden...

Blev det någon mat?” undrar Alexander med ett litet leende. ”Va? Mat?” säger Adelie lite förvånat. ”Ja...du sa ju något om det tidigare?” säger Alexander lite förundrad. ”Jaså, ja visst ja!.” säger Adelie och ler. ”Vem är det där ifrån?” undrar Alexander då han sett brevet i Adelies hand. Adelie bara tittar på brevet utan att säga ett ord...

Åh, vad underbart gott!” säger Mia då hon och Alice tar för sig av det Alice köpt med sig. ”Hur visste du att jag var hemma...och gillade pasta för den delen?” undrar Mia. ”En vild gissning...det är lunchtid...du jobbar natt oftast har jag förstått? Å beträffande maten så brukar pasta gå ner hos de flesta...jag tog lite extra bröd om det skulle ha varit helt galet.” säger Alice och ler. ”Du är en ängel!” säger Mia och fortsätter att ta för sig av maten. ”Jag är glad att du verkar uppskatta det.” säger Alice och Mia nickar utan att kunna säga något p.g.a. all mat. ”Jag vill inte att du ska behöva känna dig helt ensam.” säger Alice vidare och då Mia tuggat klart så säger hon att hon är jättetacksam för Alice omtanke och berättar att hon hört från Lisa nyligen och finner ett visst lugn i det. ”Vad glad jag blir, du ser ut att må lite bättre.” säger Alice och Mia säger att det är mycket tack vare henne. Alice blir nästan lite rörd och de tar varandra i händerna tvärsöver matbordet och ler båda två.

Maria kommer in på sitt kontor stressad, ”Ulrika, vet du var jag kan ha lagt papperen jag skulle ha till mötet med Kaj och hans kollega nu? Jag trodde att jag hade dem med mig.” säger Maria medan hon letar på sitt skrivbord. ”Nah...men jag kan skriva ut dem nu direkt på en gång om du vill så kan du hämta dem i kopieringsrummet bara och gå direkt till mötet sen om du vill?” säger Ulrika och Maria tackar henne för hennes hjälp, sedan går hon direkt till kopieringsrummet. Då Ulrika ordnat med utskriften går hon till dörren och öppnar den lite på glänt, lagom för att få en skymt av Richard och Kristin innan de går in till ett av mötesrummen. ”Så Richard är här nu...Nåväl, låt se vem som är vem...en gång för alla!” säger Ulrika med en skeptisk blick...

© Mikael Engström R. 2014


Vart vill du gå?:

Till: Arkivet

Till: Startsidan